tankar om allt som inte går ihop i vår tid
”Hade Karin Boye levt idag hoppas jag att hon hade valt att skalda en lovsång till den Begränsade Människan. En lovsång till Hon som vågar tillstå sitt behov av skydd, av kontinuitet, av igenkänning, av rutin, av trygghet, av avgränsning. En lovsång till Hon som vet att man inte kan komma riktigt nära om man alltid är på språng.”
När jag läser vissa inlägg på facebook kan det verka som att det räcker att känna efter inombords för att förstå och navigera i världen. Är det så enkelt? Borde de gamla egyptierna ha tänkt likadant månne? Borde de lagt ner biblioteket i Alexandria med sin dammiga kunskap, och bara känt efter själva allihop i stället?
”Är det någon som har lite goda råd på vägen? Alla de lyckade människorna på TV och i tidningarna, hur gör dom? Att gå en yogakurs på torsdagarna efter jobbet, men före matlaget, räknas det som att göra eller som att vila? Kan man bli verkligen bli utbränd av att leva ett så här ljummet liv?”
”Det märkliga var att trots att våra berättelser nästan bara handlade om nederlag, om återvändsgränder och om utbrändhet efter att ha försökt för mycket, så var rummet påtagligt fyllt av tydlighet och av hopp. ”