11. Pengar – klibbiga eller hala?

Små papperslappar med siffror på

Människan är i första hand en social varelse, en varelse styrd av traditioner och med ett naturligt behov av att skapa och upprätthålla trygga (det vill säga kontrollerbara) relationer till sin omgivning. Historiskt sett så har detta varit nästintill en garant för en omfattande måttfullhet och långsamhet i samhället. Ekonomiska förutsättningar för snabba förändringar har nästan alltid bromsats av social tröghet.

Den moderna människan är inget undantag, även hon är en social varelse. Den stora skillnaden är att hon sköter allt mer av sina relationer, såväl till sin nära omgivning som till omvärlden i stort, med hjälp av små papperslappar med siffror på. De här små papperslapparna i sig går inte att ha till särskilt mycket. Men de har ett symbolvärde, ett symbolvärde som gör dem sensationellt användbara. Vi brukar kalla dem för pengar.

 * * *

Jaha pengar – vad ska vi säga om dem? Är det härligt med pengar? Är det dåligt med pengar? Är pengar ett djävulens påfund framför andra, eller är pengar tvärtom bara ett osedvanligt praktiskt system för flexibelt resursutbyte?

Antag att vi skulle avskaffa pengar och i stället införa en konkret och handfast valuta i Sverige; lämpligen potatis som ju är den naturliga basen i vår försörjning. Skulle det göra att vi fick ett bättre, mänskligare och mindre girigt samhälle? Eller skulle det bara bli oerhört besvärligt att gå och handla, eller gå och ta en kaffe latte?

Klibbar pengar?

I boken ”Seven Laws of Money” framlägger den amerikanske författaren Michael Phillips tesen att det sätt på vilket vi tjänar våra pengar har en stark tendens att ”klibba sig fast” vid pengarna. En och samma sedelbunt har helt olika laddning för oss beroende på var pengarna kommer ifrån. Phillips menar till exempel att en människa inte kan vara bara en miljonär. Det är en avgörande skillnad på att vara ”selfmade” miljonär från hårt arbete, på att vara arvs-miljonär, och på att vara innerstadsbostadsrätts-miljonär. Eller för den delen knarksmugglar-miljonär. Fastän själva saldot på kontot är detsamma, så är det uppelvelsemässigt helt olika miljoner för oss att förfoga över.

 * * *

Pengar brukar normalt förknippas med oberoende, möjligheter och frihet. Men enligt Phillips är pengar alltså inte så blanka, anonyma och trolösa som vi lätt kan tro. Pengarnas härkomst, såväl som traditioner, moral och sociala konventioner, begränsar i hög grad hur vi hanterar och spenderar våra pengar.

Dessutom tenderar vi i stor utsträckning att projicera egna känslor på pengar. Sparsamma/snåla personer kanske håller överdrivet hårt i plånboken på grund av  ovärdighet eller dåligt samvete. Följden blir att vi på olika sätt beter oss ”oekonomiskt”, i alla fall sett ur budgetrådgivarnas, nationalekonomernas och konjunkturprognosmakarnas perspektiv.

Den stora avklibbningskampanjen

I de moderna marknadsekonomierna pågår det dock sedan årtionden en massiv kampanj – medveten eller omedveten – just för att ”avklibba” pengar; att lösgöra dem från sitt ursprung, sitt sammanhang och sin koppling till hur de en gång förtjänades.

Ett av de tydligaste exemplen på denna avklibbningskampanj är reklamen för spel och lotter. Annonserna kan ha lite olika upplägg: glada gotlänningar, lång näsa åt chefen, rassla med diamanterna eller kryssning i karibisk solnedgång. Kärnan i budskapet är dock densamma: Du förtjänar att förverkliga dina drömmar. Det vill säga: Du förtjänar att ha resurserna till att förverkliga dina drömmar. Det vill säga: Du förtjänar att ha så mycket pengar att du kan köpa dig det du behöver för att förverkliga dina drömmar. Det vill säga: Du förtjänar att vinna så mycket pengar på lotto eller tipset, eller travet eller skraplotter att du kan förverkliga dina drömmar. Det vill säga: Du förtjänar att förfoga över en jävla massa pengar utan att behöva förtjäna dem.

Och enligt reklamen har du dessutom på köpet en självklar rätt att vara ung och snygg och solbränd och populär och lyckad också. Det är bara att låta pengarna rulla.

Pengar – redskap eller egenvärde

Nätpoker, pyramidspel, optionshandel, fonder som lockar med extra hög avkastning och e-post från någon finansministeränka i Nigeria som vill skänka dig 25% av de 2 miljarder dollar som hon har undansmusslade men inte kan föra ut ur landet om hon inte får din hjälp i form av ditt kontokortsnummer… Alltihop signalerar att pengar är något halt, något som är frikopplat från arbete, från ansträngning, från den materiella resursbasen.

Den alltmer elektroniska hanteringen av pengar bidrar också till att förstärka dess anonymitet. En månads hårt arbete med att gallra skog, ta hand om dementa åldringar eller försöka lära hormonstinna tonåringar trigonometri resulterar i – fem siffror på en bankomatdisplay.

Papper och bröd

En gång i världen var pengar ett redskap för att underlätta byteshandel av varor och tjänster, av reella resurser. Idag verkar varor och tjänster ha blivit något som är underställt pengar, och som existerar bara som användningsområde eller spenderingsobjekt för dessa små papperslappar. Sagan för dagen säger oss att i begynnelsen var pengar, och pengar går att använda till i princip allt. Det hela är oerhört övertygande. Det är bara det att det inte är sant.

För i den fysiska verkligheten är det inte så att lunchen ställer sig på bordet av sig självt. Du kan bara äta bröd om du har bakat bröd. Eller om du huggit ved som du kan byta till dig ett bröd med. Eller om du har passat bagarens barn mot att du blivit utlovad ett bröd. Eller om du har programmerat ett lönehanteringsprogram som underlättar för marknadsavdelningen på livsmedelsföretaget att hantera flextid och att du kan byta den tjänsten mot ett av företagets bröd i jourbutiken på hörnet…

Luther, skuld och girighet

Ett tydligt tecken på hur framgångsrik avklibbningskampanjen är, är det faktum att jag känner mig som en riktigt tradig nymoralist barar för att jag påpekar att någon måste baka bröd för att det ska finnas något bröd att äta. Objektivt sett verkar det ju vara ett tämligen sakligt och okontroversiellt påstående. Och dessutom djupt informativt…

Eller så säger min nymoralistkänsla något om Luther, skuld och skam. För det är ju inte pengarna i sig som traditionellt har haft en kvalitet av klibbighet. Det lutheranska bondesamhället hade nämligen en minst lika intensiv kampanj just för att klibba saker vid pengar. Klassiska kampanjslogans var till exempel: ”Den som lånar ut pengar mot ränta är en ockrare och får ej begravas i vigd jord.” ”Den som står i skuld är icke fri.” ”Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i himmelen.” ”Högmod går före fall.”

I det här sammanhanget kan det vara bra att minnas att den lutheranska skuldkampanjen på intet sätt uppkom på pin kiv, för skoj skull, eller av misstag. Kampanjen bedrevs på bred front för att hålla ihop dåtidens samhällskontrakt och skydda det mot utmanande girighet – något som det numera ogenerat koketteras med. Var och en som har avnjutit en dos hiphopvideos på MTV är väl bekant med fenomenet.

Potatis

Nåväl, låt oss återvända till fakta. Naturligtvis är det mer effektivt att ta med sig guldmynt än potatis när vi ska gå till marknaden och handla. Och det är mer effektivt att ha tillgång till ett kontokort än att behöva hålla reda på kontanter i vardagen. Och det är mer effektivt att kunna köpa värdepapper (och optioner på värdepapper) direkt på nätet än att vara tvungen att gå till banken på kontorstid och göra det. Och det är mer effektivt för de som ska förvalta förmögeneheter att kunna låna ut pengarna på den globala kapitalmarknaden, än att bara kunna göra det inom landet.

 * * *

Den lilla fråga som vi kanske har glömt att ställa oss på vägen är bara om effektivitet verkligen är det vi behöver ännu mera av i våra liv. Faktum är att jag gärna kan tänka mig att hjälpa min granne att i lugn och ro installera ett nytt operativsystem på hennes dator i utbyte just mot en säck potatis.

 

1 tanke på “11. Pengar – klibbiga eller hala?”

  1. ”Den som inte arbetar skall heller inte äta.” Nej, nej, nej: Den som inte har pengar på kontot ska heller inte äta.

Lämna ett svar till Snälla bloggtrollet Avbryt svar